De har jag funderat på sen jag kom hem från gymmet idag. Varför bor jag egentligen kvar här i Boden för just nu mår jag inte alls bra av att bo kvar här. Mycket har väl att göra med de som har hänt de senaste två månaderna med vänner osv.
Jag har inget fast jobb utan de går upp och ner från månad till månad om hur många timmar jag får jobba på alla olika ställen och de krockar med varandra fruktansvärt frusternade men jag behöver pengarna så när jag får jobba så jobbar jag så mycket jag får!
Jag får ont i magen i slutet av varje månad om jag ska klara mig själv med hyran och räkningar, vill inte behöva fråga mamma och pappa om hjälp jag vill klara mig själv de är därför jag flyttade hemifrån. Jag vägrar flytta hem igen för då kommer jag verkligen inte må bättre, för de har sina regler och jag har mina som jag lever efter.
Och jag kan inte köpa en bostadsrätt, för vart ska jag få pengarna ifrån jag har inte femhundratusen att kasta ut bara sådär.
När jag gick till jobbet så höll en tår på att falla ner för min kind för att jag är så frustrerad över allt. Förlåt att jag sårade dig, vet att jag har gjort dig besviken.
Nu tänker säkert ni som läser min blogg, vafan de är väl bara sluta gnälla och tycka synd om dig själv och söka ett jobb osv. Jag söker jobb jag kollar efter lägenheter både i sthlm och i umeå jag vill härifrån NU!
De positiva med Umeå är att där har jag både kusiner och vänner som bor där så jag kommer inte till en stad då jag inte känner en männsika.
De är samma sak med stockholm egentligen förutom att jag inte har några kusiner där, men jag har underbara vänner som finns där för mig . Tycker verkligen inte om att du flyttade Hanna . De två sista åren på gymnasiet hade vi inte mycket kontakt och stor del för de är faktiskt mitt fel jag blundade och bara tänkte på min pojkvän då vilket jag idag verkligen ångrar. Men Hanna du betyder fortfarande lika mycket för mig du är guldvärd vet att de bara är att lufta luren och ringa dig om jag behöver prata.
Älskar alla vänner jag har här hemma i Boden också, men just nu saknar jag de 6 människorna som verkligen stod närmast mig innan allt detta hände. Jag känner mig utanför jag känner mig ensam. Ifall någon av er läser detta så vet ni vilka ni är jag behöver inte ens nämna era namn här!
Jag älskar verkligen er ni är underbara. Skulle någon röra någon av er så är den människan död !
Jag har inget fast jobb utan de går upp och ner från månad till månad om hur många timmar jag får jobba på alla olika ställen och de krockar med varandra fruktansvärt frusternade men jag behöver pengarna så när jag får jobba så jobbar jag så mycket jag får!
Jag får ont i magen i slutet av varje månad om jag ska klara mig själv med hyran och räkningar, vill inte behöva fråga mamma och pappa om hjälp jag vill klara mig själv de är därför jag flyttade hemifrån. Jag vägrar flytta hem igen för då kommer jag verkligen inte må bättre, för de har sina regler och jag har mina som jag lever efter.
Och jag kan inte köpa en bostadsrätt, för vart ska jag få pengarna ifrån jag har inte femhundratusen att kasta ut bara sådär.
När jag gick till jobbet så höll en tår på att falla ner för min kind för att jag är så frustrerad över allt. Förlåt att jag sårade dig, vet att jag har gjort dig besviken.
Nu tänker säkert ni som läser min blogg, vafan de är väl bara sluta gnälla och tycka synd om dig själv och söka ett jobb osv. Jag söker jobb jag kollar efter lägenheter både i sthlm och i umeå jag vill härifrån NU!
De positiva med Umeå är att där har jag både kusiner och vänner som bor där så jag kommer inte till en stad då jag inte känner en männsika.
De är samma sak med stockholm egentligen förutom att jag inte har några kusiner där, men jag har underbara vänner som finns där för mig . Tycker verkligen inte om att du flyttade Hanna . De två sista åren på gymnasiet hade vi inte mycket kontakt och stor del för de är faktiskt mitt fel jag blundade och bara tänkte på min pojkvän då vilket jag idag verkligen ångrar. Men Hanna du betyder fortfarande lika mycket för mig du är guldvärd vet att de bara är att lufta luren och ringa dig om jag behöver prata.
Älskar alla vänner jag har här hemma i Boden också, men just nu saknar jag de 6 människorna som verkligen stod närmast mig innan allt detta hände. Jag känner mig utanför jag känner mig ensam. Ifall någon av er läser detta så vet ni vilka ni är jag behöver inte ens nämna era namn här!
Jag älskar verkligen er ni är underbara. Skulle någon röra någon av er så är den människan död !
Kommentera